“Rätt att ge Bergsjön något som även hör till Göteborg”

Anders Olausson, arkitekt på Wingårdh arkitektkontor, fick uppdraget att skissa upp första idén för vårdcentralen. Han utgick från verksamhetsansvariga Christer Anderssons tankar om verksamheten och det han berättade om organisationen gjorde att huset nästan ritade sig självt. 

Nötkärnans nya byggnad för Bergsjön Vårdcentral och BVC kommer sticka ut med sin röda färgstarka fasad. Men det är vårdcentralens organisation som bestämde hur huset skulle se ut. Ett centralt väntrum med akvarieliknande lanterningårdar, som Anders Olausson fick inspiration till från ett japanskt fritidshus, är det som bestämt byggnadens utformning.

Berätta om huset?
Allt började med Christer Andersson och hans entusiasm, och att det var en knepig tomt. Jag var med i det första skedet. Jag och Gunilla Murnieks från Wingårdh arkitektkontor satte oss ner med Christer och benade ut hans organisation. Det framgick att han hade något speciellt på gång och att han var något alternativt på spåren. Då tecknade sig organisationen med ett centralt väntrum ganska snabbt i ett schema eller diagram i huvudet. Det vore ju skönt att slippa bygga så som det ofta blir: en labyrint med en serie väntrum till vilka man som patient slussas djupare och djupare in med en allt större känsla av osäkerhet. De befintliga lokalerna var visserligen en klassisk kvadrat med en öppen gård i mitten, men gården var utomhus och gick förstås inte att använda till väntrum. Så i den byggnaden uppstod i praktiken också en sorts tarmstruktur runt gården. När Christer berättade om hur Nötkärnan fungerade tänkte jag att det skulle ha varit fint om de bara kunnat använda gården som väntrum, där alla kunde anmäla sig och känna sig trygga i att de kommer få träffa en läkare. Sen kommer läkarna dit och hämtar, vilket eliminerar oro och oklarheter, och man skulle aldrig behöva gå långt eftersom alla verksamhetsrum hamnar i en självklar krans runt väntrummet.

Bredden på parkeringsytan är i princip den samma som på deras befintliga ytor. Vi kan ta den befintliga ytan och lägga den med gård och allt på pelare ovanpå parkeringen. Väntrummet ”på gården” behöver förstås ett tak, men eftersom det är bara en våning högt så ger även ganska smala ljusgårdar ordentligt med dagsljus. Med fyra smala slitsar runt väntrummet kan vi få dagsljus från fyra sidor och samtidigt försörja verksamhetslokalerna som ligger i krans runt väntrummet. Det är den enkla organisationsidén som är hela huset.

Är det speciellt att bygga på parkeringsdäck?
Det krångliga är att de som äger parkeringsdäcket avser att fortsätta göra det. Då får man ta till något som är relativt nytt, tredimensionell fastighetsindelning. Man köper loss en tomt ovanför en annan man blir beroende av de som äger tomten under. Det är relativt nytt i Sverige, så vi försökte söka oss fram till de som har gedigen erfarenhet och vet vilka problem som kan uppstå. Det handlar om att säkra upp alla konsekvenser av problem som den under dig får så det inte blir groll senare i ett senare skede.

Är det något speciellt man måste tänka på när man formar en vårdcentral?
Det här är första vårdcentralen jag arbetat med och alla projekt skiljer sig från varandra. Generellt, i alla fall i mitt fall, försöker jag förstå organisationen och se den framför mig. Vad är det för rumsliga sammanhang den platsar i och vad vill den rinna ut till en ordning om den fick bestämma själv. Sedan ska jag försöka hitta vägar att ställa om den ordningen. Den här gången gick det ganska snabbt för de ytor Christer pratade om föll rätt bra i den där kvadraten och väntrummet i mitten.

Ni var snabba med ett perfekt förslag?
Det var väldigt bra, men om något ska lyftas ut som något speciellt i början av projektet så är det Christer själv. Hans entusiasm och glöd och vilja att åstadkomma någonting, en stark ambition att göra något riktigt bra. Sådant spelar roll.

Tänker man som arkitekt på att Bergsjön är ett eftersatt område?
Klart man tänker på det. Det ligger latent och när någon nämner Bergsjön finns det med ett bagage av associationer. Samtidigt har jag inte varit mycket i Bergsjön, så jag är väldigt medveten om att det finns en stor risk man drar med sig fördomar. Jag försökte vakta mig själv och sätta parantes på vad jag själv trodde och lyssnade bara på Christer då han kan Bergsjön och vad det betyder för verksamheten.

Indirekt spelar det självklart roll, men de värderingarna kom in i projektet via Christer. Han hade silat hur det påverkade och betydde för hans verksamhet. Hur det ser ut konkret. På det sättet är det omständigheterna i Bergsjön som skapat det centrala väntrummet dit läkarna går för att hämta patienterna.

Sedan var det Christers ambition redan från första mötet att göra något som var lite av en färgklick som kunde stå ut i en miljö som han uppfattade annars på lite fattig på intryck. Och, att det gärna fick anspela på olika kulturer. Jag tror i och för sig att ljusgårdarna kom först till för att lösa organisationsproblemet, men sedan kom tankarna att använda dem för att återspegla den specifika Bergsjö-miljön med de olika kulturerna.

Var kom inspirationen ifrån?
Man samlar alltid på sig en massa lösryckta referenser. Jag har sett lösningar på många delproblem och det finns ett japanskt projekt som jag släpat på sedan jag såg det för 15 år sen. Ett fritidshus som hade inskuret små och grunda gårdar med plantering i, som akvarier. Men det var så precist gjort och även om måtten var modesta skapade det både ljus och luftighet omkring. I och med det har jag alltid haft i bakhuvudet att det går att göra. Därför kände jag att det var lätt att föreslå de smala ljusgårdarna.

Speciella problem och möjligheter? Kan det vara positivt att bygga så?
Det tycker jag att det finns. Hur kul är ett parkeringsdäck? Det är tydligt att det finns miljöer som har att vinna på att det kommer ytterligare kompletterande program. Att miljöer lever under bara vissa tider brukar lyftas fram som ett bekymmer. Numera pratar alla om och älskar blandstaden och alla vill ha blandstad. Jag också. Men man stöter ofta på praktiska problem. Och det här med tredimensionell fastighetsindelning är en möjlighet att kunna få till en blandstad.

Hur passar huset i Bergsjön?
Christer ville se en färgklick. Finns risk att referera till Bergsjön i arkitekturen, att hur väl man än menar så råkar man smuggla med sig något som är bara ännu ett stigma. Jag tycker det är rätt att ge Bergsjön något som hör till även Göteborg.

Läs även arkitekt Gert Wingårdhs tankar om det nya huset.

Se vår hemsida för att läsa mer.

eller följ oss på vår Facebook-sida:
www.facebook.com/bergsjonvardcentral