“Man bygger lite stolthet till Bergsjön”

Att bygga ett hus som inte skäms för sig och bygga det ovan ett parkeringsdäck är uppseendeväckande. Björn Siesjö, Göteborgs stadsarkitekt, tror att huset kan bli en symbol för en ”vi i Bergsjön”-gemenskap.

Vad är speciellt med huset som ska byggas?
Att man bygger det ovan parkeringsdäcket gör att det blir intressant, det ger en historia att berätta. Jag brukar ofta ha med en bild på mina föredrag om hur man måste begripa den lokala marknaden när man är företagare i Bergsjön, vad som behövs för att lyckas där. Bara man förstår den affären kan man lyckas och bidra till orten. Byggnaden och vårdcentralen har en bra chans att bli symbol för det.

Vad bidrar en vårdcentral till ett område?
Det bidrar till att bygga en identitet, något att vara stolt över och något i närmiljön som är bra. Man har vant sig vid att man måste åka iväg för att allt man ska göra, förutom kanske köpa mjölk. Det är en stadsdel med ganska dålig egenservice och kan man förbättra den kan man nog skapa en bättre självkänsla, ”vi i Bergsjön”-gemenskap. Det tror jag är bra. En positiv identitet för ett område som utvecklas, som tar för sig och reser på sig

Tror du att det är tanken med vårdcentralen?
En av tankarna är att det ska synas och väcka uppmärksamhet, och ställa det här med att Bergsjön är en förbisprungen stadsdel lite på huvudet.

Det är ingen byggnad som skäms för sig som bygga i Bergsjön?
Det är bra, när man bygger nytt ska man bygga annorlunda. Man kan tillföra något när man bygger något som sticker ut, bygga lite stolthet.

På Wingårdhs Arkitektbyrå sa de att byggnaden kan bli en fokuspunkt som folk åker till Bergsjön för att se?
Det kan det bli. Man kan säga att tillsammans med annat som kan hända i Bergsjön så kan det vara det. Det krävs ganska lite för att vända på en känsla i en stadsdel.

Tänker du på projektet Vintergatan 2021?
Nej, det finns många saker och processer som pågår i Bergsjön. Det är kulturen, vårdcentralen och flera aktörer som tillför olika saker. Om några av dem lyckas kan det bli väldigt bra tillsammans och skapa en känsla av att det händer något.

Från början var det planerat att det skulle bo 150 000 människor i Angeredstaden och det skulle vara det nya Göteborg. Det kom att bli 50 000 människor och sedan tog det stop. I Bergsjön blev det runt 17 000. Det var en satsning som kom av sig och det blev lite för lite människor för att det skulle bli en riktig stadsdel. Och, då det ligger långt från staden är det svårt att ta sig dit och det har inte byggts där sedan man byggde förorterna. Nu bygger man nytt, bland annat närsjukhus och vårdcentralen. Man vill satsa för att få något att händer där, tiltar över känslan. Då kommer det fler vilja bygga.

Är vi i Sverige lite fega med att bygga hus som vårdcentralen? Och vågar vi göra det i Bergsjön på grund av kulturen där?
Jag tror inte det. Yngre svenskar vågar mer. Klart det finns en och annan som tycker att det inte ska förändras alls. Men yngre är inte alls fega för nya strukturer och tycker om när byggs lite mer intressanta hus.

Vad tycker ni på Göteborg stad om det? Är det något ni tänker på?
Vi jobbar mycket med de här frågorna och gör vårt bästa för att hjälpa till. Det händer mycket till exempel i Hammarkullen, där det blir billiga bostäder vid torget, nära till spårvagnen. Men det är svårt att få kommersiella aktörer att bygga där.

Hur ser du på Bergsjön som område?
Tyvärr är Bergsjön nu ett offer för ett planeringsideal som vi inte längre delar. Det är glest byggt och inom ringen är det inte tätare än ett villaområde. Det är även väldigt mycket försörjt utifrån och med väldigt lite trafik inom området. Det är en planering där man använder mycket mark och bygger ineffektivt. Nu hade vi byggt tätare och inom den befintliga staden. Då sas det att glesheten är bra för man vill vara nära naturen. Men de som nu bor i Bergsjön har inte med sig den kulturen och delar inte alltid svenskarnas förhållande till naturen. Det är missriktat att säga att folk från till exempel Irak eller Syrien ska bo vid naturen medan de kanske vill bo i en stad. Men i Bergsjön har man billigt boende och det är därför många vill bo där. Och, när man bygger nytt så har de inte råd att bo i de nya dyrare bostäderna.

25-årsperspektiv på Bergsjön?
Bergsjön ligger tillräckligt nära centrum för att kunna utvecklas. Men man måste komma ifrån den rådande stigmatiseringen, om att det inte är bra att bo i Bergsjön men det är bra att bo i intilliggande Utby. Kan man sudda ut de gränserna, överbrygga de mentala murarna om att det skulle vara sämre att bo i Bergsjön än någon annanstans och skapa en bild av att det är bra att bo i Bergsjön, finns det jättemöjligheter för området. Det finns ett tryck i staden som möjliggör en kraftig utveckling.

Hur kan man göra för att de mentala spärrarna och murarna fås bort?
Det handlar om hela Göteborg, inte bara Bergsjön. Känslan om att vi inte är lika framgångsrika eller lika mycket värda som andra storstäder. Den finns en känsla i Göteborg om att det är lite av en b-stad eller ligger i b-läge. Vilket är helt missvisande. Göteborg är en framgångsrik stad som ligger i ett attraktivt ställe i världen. Om vi bara kan damma av oss det har vi en jättemöjlighet att göra något fantastiskt av Göteborg och våra stadsdelar. Det sitter mycket i huvudet; är jag bra eller är jag dålig?

Hur är framtiden för Göteborg stadsdelar? Hur kommer det se ut?
Pratar vi om de närmaste 20 åren så ska vi bygga 80 000 bostäder, de betyder 160 000 människor, i befintlig stad det där det finns service och kollektivtrafik. Det innebär allt från Bergsjön till Frölunda. Med det kommer vi ha en tätare stad, en stad som hänger samman. Då kan vi bygga en hållbar stad där folk har nära till sin livsmedelsbutik och vårdcentral.

Läs även arkitekt Gert Wingårdhs tankar om det nya huset.

Se vår hemsida för att läsa mer.

eller följ oss på vår Facebook-sida:
www.facebook.com/bergsjonvardcentral