Vår fantastiska kropp
Vår kropp är verkligen otrolig på många sätt. Vi har under året haft en liten serie på våra sociala medier om kroppen och dess funktioner, här ligger alla inläggen samlade.
Skelettet
Vi ser det inte, ändå finns det med oss hela tiden. Det håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna – ja, vi talar förstås om skelettet! För att de 206 benen som vi har i vårt skelett ska kunna röra sig mot varandra hålls de ihop av leder. På så sätt kan hela kroppen röra sig. Men även lederna behöver sina kompisar, nämligen brosk och ledvätska, som gör att benets ytor lätt kan glida mot varandra utan att skadas.
Muskler & Senor
I våra kroppar har vi tre olika typer av muskler – hjärtmuskler, glatta muskler och skelettmuskler. De snabba och uthålliga hjärtmusklerna finns, som du hör på namnet, i hjärtat och kan inte styras av vår vilja. I blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen hittar vi de glatta musklerna, som bland annat påverkar hur blodet flyter i blodkärlen och hur luften flödar genom luftrören. Inte heller dessa kan styras av viljan. Skelettmusklerna däremot, som till exempel finns i våra armar och ben, kan vi styra själva. Det är dessa muskler som gör att vi kan tala, svälja, tugga, röra på oss och uttrycka känslor med ansiktet.
Luftvägar & Lungor
För att leva behöver din kropp syre. När du andas in passerar luften genom luftvägarna och vidare till lungorna. Blodet i dina lungor tar sedan upp syret från luften och för det vidare till resten av kroppen. För att dina lungor inte ska skadas värmer luftvägarna dessutom upp inandningsluften och gör den fuktig. Luftvägarna brukar delas in i sex olika delar: näsa, bihålor, svalg, struphuvud, luftstrupe, och luftrör.
Hjärnan
Den ger dig personlighet och känslor, gör att du kan tänka och kontrollerar dina kroppsrörelser – ja, hjärnan är faktiskt inblandad i det mesta du gör, känner och upplever. Den större delen av hjärnan kallas för storhjärnan och består av två halvor som sitter ihop med varandra. Dessa hjärnhalvor har sina egna uppgifter men de samarbetar också en hel del. Den vänstra halvan, som kallas för den dominanta, styr språk och tal medan den högra står för det konstnärliga. När det gäller känsel och rörelser jobbar hjärnan diagonalt, det vill säga rörelserna i din högra kroppshalva styrs av vänster hjärnhalva och tvärtom.
Njurar & urinvägar
Dina njurar har många viktiga funktioner. Den allra viktigaste är att rena din kropp från ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Det sker genom att urin bildas i dina njurar och sedan tar med sig restprodukterna ut när du kissar. Smart va? Andra viktiga funktioner hos njurarna är att de reglerar blodtrycket och vatten- och saltbalansen i din kropp. De bildar även hormoner och stimulerar bildningen av röda blodkroppar.
Matsmältningsorgan
Hur lång tid det tar för maten att passera våra kroppar är individuellt, och olika typ av mat tar olika lång tid. Men ungefär tre timmar efter att du har ätit är magsäcken halvtom och efter drygt fyra timmar tom. Sedan ska maten passera genom tunntarmen, vilket tar mellan tre och sju timmar, för att slutligen ta sig igenom tjocktarmen – en resa som kan ta alltifrån tre timmar upp till två dygn. Men i genomsnitt tar det ca ett dygn.
Hjärtat
Hjärtat är ungefär som en knuten hand i storlek och fungerar som en pump som förser kroppens blodkärl och organ med blod. Blodet tar sig sedan tillbaka till hjärtat igen – en process som kallas blodomloppet. Det tryck som bildas när hjärtat pumpar ut blod är det vi brukar kalla för blodtryck.
Nervsystemet
Vårt nervsystem har en viktig uppgift – det tar emot och förmedlar signaler från och till kroppens olika delar. Systemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna och gör att hela kroppen kan samarbeta. Det styr även våra sinnen och ser till att vi kan minnas saker.
Ögat
Vi kan se på långt håll och på nära håll. Vi kan se uppåt, nedåt och åt sidan, och vi kan dessutom se världen i färg. Ja, våra ögon har verkligen fantastiska egenskaper! Ett öga är också så mycket mer än bara ett klot som gör att vi kan se. Ögongloben, alltså själva klotet, innehåller en geléaktig vätska som kallas glaskroppen. Ögat skyddas av ögonlocket och en fettvävnad runt ögongloben, och med hjälp av tårvätskan hålls ögat rent. Kring varje öga finns dessutom sex små muskler – det är dessa muskler som gör att vi kan röra på ögat.
Örat, hörseln & balanssinnet
Örat har många fler funktioner än bara hörsel. Exempelvis sitter balansorganet i våra öron och registrerar kroppens läge och rörelse. I organet finns små kristaller av kalk som flyttar sig när vi rör på oss. Om kristallernas läge rubbas kan man drabbas av kraftig yrsel, så kallad kristallsjuka. En ganska vanlig anledning till yrsel. Problemen går oftast över av sig själv, men det kan ibland behövas hjälp att få kristallerna i rätt läge igen, det gör man oftast genom en speciell form av sjukgymnastik. Varmt välkommen att boka tid hos oss om du har frågor om yrsel eller andra symptom.
Känseln
Smärta, beröring, tryck, värme eller kyla – känsel kan vara olika saker. Men vad är det egentligen som gör att vi har känsel? Jo, anledningen är att vi har något som kallas känselkroppar. Dessa känselkroppar finns i huden, lederna, senorna, musklerna och i våra inre organ. Vi känner också olika mycket på olika ställen, beroende på antalet känselkroppar. Läpparna och fingertopparna har till exempel många känselkroppar, medan ryggen har färre.
Blodet
I blodkärlen, lymfsystemet och i vävnaderna finns de vita blodkropparna som har till uppgift att försvara kroppen från infektioner. De vita blodkropparna delas in i granulocyter, lymfocyter och monocyter. Lymfocyterna angriper infekterade celler och bildar antikroppar och granulocyter äter upp bakterier. Monocyterna, som är störst av de vita blodkropparna, omvandlas till makrofager och äter även de upp inkräktare. Fiffigt va?
Immunförsvaret
Ditt immunförsvar finns där redan när du föds. Men hos en nyfödd är immunförsvaret fortfarande otränat. Därför är nyfödda barn mer känsliga. Immunförsvarets jobb är att skydda oss från bakterier, virus och andra främmande ämnen. Det kan delas in i två delar: det yttre och det inre. Det yttre är exempelvis huden, men även de små flimmerhåren i näsan och luftstrupen som transporterar bort slem och små partiklar. Det inre immunförsvaret är bland annat vårt lymfsystem, och kroppens små väktare: de vita blodkropparna. De kan angripa främmande ämnen, signalera till andra delar av immunförsvaret att de behöver hjälp – och de kan bilda antikroppar. De vita blodkropparna kommer också ihåg om de stött på ett virus tidigare och kan snabbt kan bilda nya antikroppar om samma virus eller bakterie återkommer. Spännande, eller hur?
Hormonsystemet
Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen. De bildas i särskilda körtlar och celler i kroppen. Körtlarna sitter på olika ställen i kroppen. Hormonsystemet samarbetar mycket med nervsystemet, bland annat följande:
– Ämnesomsättningen, det vill säga omvandlingen av näringsämnen i kroppen
– Tillväxten, det vill säga hur barn och ungdomar växer
– Fördelningen av salt och vatten i kroppen
– Puberteten, när den sätts igång och hur kroppen utvecklas
– Fortplantningen, det vill säga det som händer när ett barn blir till
– Amning
Huden
Huden har kanske en av de viktigaste uppgifterna. Den fungerar som en barriär, som skyddar oss mot bakterier, virus och mot solens skadliga strålning. Den hjälper oss också att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå och lagrar också fett och vätska så att vi inte torkar ut. Man delar in huden i tre olika lager: överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden är den vi ser, den anpassar sig efter hur mycket huden slits eller belastas. Exempelvis är huden på fotsulorna mycket tjockare än på andra ställen, den tunnaste huden har våra ögonlock.
Vill du veta mer om kroppens många finurliga och coola funktioner så kan du läsa om det och mycket mer på 1177.se